...är mina egna om jag inte säger något annat.  Sädesärlorna här intill, "Kärleksakten" tog jag i eftermiddags med min systemkamera, Nikon D40X.

Även kajan fotade jag idag.

Jag kommer främst att skriva om fåglar som jag själv har sett/hört här hemma i Sverige eller utomlands.

...har ju sin charm, och och då oavsett om de är små eller stora, vanliga eller ovanliga.  Varje vår och försommar blir jag alltid så glad när det är mer "jubel i busken" igen.

Visst vill jag helst lägga ut bilder på fåglar som jag själv har tagit men ibland går det bara inte.  Men jag har i alla fall sett och hört kungsfåglar vid stugan i västra Gästrikland.

Kungsfågeln är Europas minsta fågel med en längd på cirka 9 centimeter och en vikt på 5-6 gram

(Har hämtat fotot på Wikipedia).

Undulaten har ju blivit en mycket populär burfågel men vild förekommer den i Australien och i huvudsak i inlandet.  Jag besökte bl.a. Alice Springs i början av mars 1995 och såg en del undulater.  De kan dra fram i stora flockar i Australiens inre.  Den vilda undulaten är ljusgrön med mörkblå fötter och något mindre än den tama. Fjäderdräkten är också vattrad.

Den här bilden har jag hämtat från Wikipedia. Det är en vild undulat i Alice springs.

...har nu kommit tillbaka.  Jag har t.ex sett sädesärlan och bofinken och även hört dem.  Har hört lövsångaren och svartvita flugsnapparen, men också svarthättan, tal- och rödvingetrasten.

Koltrasten stannar ju i landet ibland men dess vackra flöjtande sång har jag hört i västra Gästrikland.  Än har jag t.ex inte hört göken och trädgårdssångaren men det lär väl vara en tidsfråga.  Mycket snart hörs tornseglarens skriande igen.

Det finns absolut fler alternativ men detta får duga så länge.  Jag hoppas att jag får några röster här.  Om någon röstar och väljer "Annan" kan Du väl tala om vilken i så fall.

...kan man ju se lite överallt faktiskt.  Jag minns för några år sedan, i slutet av juni (möjligen den 29e) som jag hade balkongdörren öppen och plötsligt kom en talgoxe in. Den "gjorde en gir" in till min hall och verkade förstås rädd och chockad.  Jag vet inte riktigt vem som kände sig mest förskräckt, jag eller talgoxen.  Jag öppnade dörren till lägenhten och tänkte att min lilla "gäst" skulle kunna flyga ut den vägen.  Men till slut flög den ut samma väg som den kom, dvs. genom balkongdörren.  Den hann lämna ett "visitkort" på vardagsrumsgolvet.

Jag har inte haft tillgång till dator på nästan 2 veckor och är lite dåligt uppdaterad men ni som är intresserad av fåglar ska "få ert lystmäte" hoppas och tror jag. Då jag också har rest en del lär jag ha en del att berätta.  Men om någon har något intressant att berätta om något fågelmöte är ni välkomna att berätta.  Varför inte skriva något i min gästbok?!

 Koltrasten är välkänd i svenska miljöer och 1962 blev den i en omröstning i Dagens Nyheter, utsedd till Sveriges nationalfågel av läsarna.

Skulle vilja påstå att hannen är omisskännlig.

Det finns många platser på Internet att läsa mer på, bl.a här.