En blogg om bevingade vänner

Senaste inläggen

Av Fågelskådaren - Måndag 22 aug 19:40

På 70-talet var havsörnen på väg att utrotas på grund av påverkan från miljögifter. Tack vare vårt framgångsrika arbete inom Projekt Havsörn finns det idag mer än 2 500 havsörnar vid den svenska kusten och insjöarna.

 
 

Bli medlem i Naturskyddsföreningen och stöd kampen för natur och miljö. Tillsammans har vi kraft att förändra.

 
 

Sedan Naturskyddsföreningen startade Projekt Havsörn år 1971 har många viktiga åtgärder utförts för att hjälpa denna mäktiga rovfågel tillbaka i Sverige. Projektet har lockat hundratals frivilliga under åren som gjort fantastiska insatser med att lägga ut giftfri mat, bevaka och skydda bon och fåglar under en lång följd av år. Projektledare under alla år har varit Björn Helander som gjort fantastiska insatser, både som forskare och ideell eldsjäl och tillsammans med hundratals ideella medarbetare.

Nästan utrotad av miljögifter

Under 1960- och 1970-talen var situationen för havsörnen i Sverige katastrofal på grund av miljögifter. Havsörnen lever högst upp i näringskedjan och livnär sig till största del på fisk och sjöfågel. Det betyder att giftiga ämnen som kommer ut i vattnet och inte bryts ner lagras i fiskar och andra djur. Ju högre upp i näringskedjan ett djur är, ju högre blir koncentrationen, som i havsörnarna.

Havsörnen blev därför den första arten i Östersjömiljön som uppvisade tydliga störningar på grund av påverkan av miljögifter. Det var framförallt örnarnas förmåga att föröka sig som förändrades av de höga halterna av gifter. Det märktes genom att inget eller bara enstaka ägg kläcktes. Ungarna som överlevde blev färre och färre. Detta ledde till att havsörnen nästan utrotades i Sverige på 1970-talet.

Forskningen viktig

Forskningen om hur miljögifter påverkar havsörnarnas ägg har varit en viktig del i Projekt Havsörn. Ett stort antal okläckbara ägg har samlats in och undersökts i samarbete med Naturhistoriska riksmuseets och laboratorier vid Naturvårdsverket och Stockholms Universitet.

Undersökningarna visade att havsörnsägg kan innehålla de högsta koncentrationerna av stabila miljögifter som uppmätts i Östersjön. Ägg som inte kunde kläckas innehöll höga halter av miljögifter som DDE (som kommer från bekämpningsmedlet DDT), PCB och andra klorerade substanser. Äggen innehåller också bromerade ämnen (s k flamskyddsmedel), furaner, dioxiner, flourerade ämnen (PFAS) och kvicksilver. Det är inte underligt att havsörnen fick problem med sin fortplantningsförmåga.

Giftfri mat från Projekt Havsörn blev räddningen

Trots att det föddes så få ungar under perioden 1965-1985 så minskade inte antalet havsörnar. Det berodde på att Naturskyddsföreningen organiserade ett omfattande program med stödutfodring vintertid. Många aktiva i Projekt Havsörn har på ett beundransvärt sätt bidragit till havsörnens räddning genom att under många år lägga ut örnmat på särskilda utfodringsplatser över en stor del av landet. Vinterutfodringen som sattes igång 1971 hjälpte de få ungfåglar som föddes att överleva. Minst 80 procent av ungfåglarna klarade att överleva första vintern, då dödligheten annars är störst. Genom att ungar överlevde i större utsträckning, kunde stammen sakta återhämta sig och klara sig.

Larmklocka, övervakning och boplatsskydd

Andra viktiga insatser som Projekt Havsörn under Björn Helanders ledning stått för är inventeringar, initieringar av boplatsskydd samt restaureringar och byggande av bon, för att nämna några.

Havsörnens funktion som indikator och larmklocka för effekter av miljögifter har medfört att övervakningen av beståndet inom föreningens projekt integrerats i den nationella miljöövervakningen. Övervakningen av havsörnen vid kusten och i sötvattensmiljöer i inlandet, sker nu i samverkan mellan Naturhistoriska riksmuseet och Projekt Havsörn.

Före miljögiftskatastrofen, fram till början av 1950-talet fick i genomsnitt 72 procent av havsörnsparen som häckade vid ostkusten ungar. Idag, sedan några år tillbaka är andelen lyckade häckningar åter nästan lika stor, efter att ha legat på nivåer så låga som 20 procent på 1970-talet. Det finns emellertid fortfarande tecken på fortplantningsstörningar inom ett kustområde i Bottenhavet, där frekvensen bon med döda ägg är tydligt högre än i omgivande områden. Orsaken är inte klarlagd, men mycket tyder på att det fortfarande kan vara en effekt av, kanske nya, miljögifter.

Långt ifrån alla havsörnpar kan häcka inom reservat eller andra formellt skyddade områden. En fråga av stor betydelse för havsörnens möjligheter att kunna fortleva i områden med skogsbruk är tillgång till boträd. Skydd för boplatserna är en viktig del i havsörnsarbetet.

Fakta om Nordeuropas största rovfågel

Havsörnen (Haliaeetus albicilla) är Nordeuropas största rovfågel. En havsörn kan bli hela 2,5 meter mellan vingspetsarna och kroppen kan bli upp till en meter lång. Trots att de är så stora väger en havsörn bara 4-7 kilo.

Honorna är normalt något större än hanarna. Sittande är havsörnen ganska kantig i formen med yviga "byxor" och påfallande stor näbb. Vingarna är hos vuxna fåglar nästan rektangulära med i det närmaste rak framkant. I flykten upplevs havsörnen mycket bredvingad, vingslagen verkar tunga, men fågeln kan snabbt ändra tempo och får då en annan karaktär. Den har inte samma smäckerhet som kungsörnen men är ändå vig i luften. Havsörnen är en suverän segelflygare och kan stiga till ett par tusen meters höjd där den nästan försvinner för det mänskliga ögat.

Örnar kan leva ett långt liv

Det tar fem år innan havsörnar når vuxen ålder, och fjäderdräkten ändrar karaktär under denna tid. Vuxna fåglar är ljusbruna på kroppen med blekare huvud och hals och har gul näbb och vit stjärt. Ungfåglarna är däremot mörkare bruna, med mörk näbb och utan vit stjärt. Två- och treåriga fåglar är fortfarande mört bruna men med inslag av vita fläckar. Under ungarnas första år har de längre stjärt- och vingpennor som gör att de kan se större ut än sina föräldrar Havsörnar lever i snitt cirka 15 år i det vilda , men de kan i sällsynta fall bli över 30 år gamla och i fångenskap uppemot 40 år.

Fisk, fågel och en del däggdjur på menyn

Havsörnens föda består av fisk, fågel och en del däggdjur och sammansättningen varierar både geografiskt och under året då tillgången på byten förändras. Jakt efter fågelbyten är oftast mer ansträngande för örnen än fiske. De däggdjur den äter är oftast i form av kadaver. I sällsynta fall fångar den harar, mink och vattensork och inte sällan stjäl den mat av andra fåglar. På senare år har havsörnen breddat sin meny genom att ta skarvar och skarvungar i bon. Man beräknar att en havsörn behöver äta ungefär 600 gram fiskkött per dag, eller 350 gram fågel- eller däggdjurskött. (Fiskkött innehåller mindre energi.)

En mångsidig och flexibel jägare

Havsörnen är en mångsidig jägare. Det förstå man eftersom den kan äta så många olika typer av föda. Jaktmetoderna kan vara snabba överrumplingsattacker och envisa förföljelser av fågelbyten, men även att bekvämt promenera på marken vid grunda fiskvatten. Ofta hittar örnen sina byten genom att sitta stilla och spana i väntan på att ett tänkbart byte ska visa sig. När den upptäcker något, går den till snabb attack.

När havsörnen söker byten från luften glidflygaden antingen i cirklar och genom att successivt förflytta sig över jaktområdet, eller genom att flyga lågt och snabbt för att hitta och överrumpla ett byte. Ibland jagar makarna i ett örnpar tillsammans.

När havsörnen fiskar gör den en dykning mot vattenytan och hugger tag i fisken med ena eller bägge fötterna och fortsätter ofta sin flykt med bytet i klorna. Ibland om bytet i vattnet är stort händer det till och med att havsörnen simmar iland med hjälp av vingarna.

I grunda vatten vid bäckutlopp och lekbottnar för till exempel gädda, sitter örnen ofta på stenar i vattenbrynet eller vadar omkring i vattnet. Ett litet hopp och ett vingflax räcker ofta för att kunna fånga en fisk med klorna.

Hundraåriga träd krävs för ett havsörnsbo

I Sverige bygger havsörnar oftast sina bon i gamla tallar. Oftast är boet placerat de i övre delen av trädet eller direkt i toppen. Boet byggs på år efter år och kan bli mycket stort. För att klara av att bära ett så stort och tungt bo krävs kraftiga och starka grenar. Örnboet som kan väga hundratals kilo, ibland ett ton eller mer. Sådana kraftiga trädkronor utvecklas vanligtvis inte i träd förrän efter hundra år. På senare år har mycket gammal skog avverkats så att det är svårt för havsörnarna att hitta tillräckligt kraftiga tallar för att bygga bo i. Det händer nästan varje år att örnbon rasar för att träden de byggts i är för unga med för svaga grenar.

Ett Havsörnspar återvänder till samma boplats år efter år, om de inte blir jagas bort av störningar. Häckningsplatser ligger oftast i skog i närheten av havskusten eller insjöar, exempelvis på öar men ibland också ganska långt ifrån vatten. Häckningsreviren ”ärvs” från generation till generation.

Familjeliv och livslånga förhållanden

Under sitt sjätte levnadsår brukar havsörnen kunna få sin första kull. Äggkullen kan bestå av 1-3 ägg – oftast två. De läggs med någon till några dagars mellanrum, men ruvningen börjar direkt när första ägget lagts. Eftersom varje ägg behöver ruvas cirka 38 dygn, kan den totala ruvningstiden omfatta nästa en och en halv månad om örnhonan lagt tre ägg. Sedan kommer en intensiv tid när ungen eller ungarna måste matas. Om födan är fisk krävs det cirka 50 kg byte tills ungen är färdig att lämna boet

Om det är brist på föda är det inte säkert att alla ungarna i en kull överlever. I Sverige är detta vanligt hos de havsörnar som häckar i Lappland, där tillgången på fisk och fågel är mer begränsad än vid kusten och i södra inlandet. Om två ägg kläcks i ett bo i Lappland dör den yngsta genom svält i hälften av fallen.

Efter ungefär två och en halv månad kan ungen flyga själv, men den är ändå beroende av sina föräldrar i ytterligare en till två månader. Ett havsörnspar är varandra trogna och lever tillsammans livet ut. Om den ena örnen dör, kan den andra i revirethitta en ny, yngre partner.

Flyttning och övervintring

Studier av ringmärkta havsörnar har visat att årsungar vanligtvis flyttar söderut i oktober, medan de vuxna individerna stannar kvar inom sina revir. I norra Sverige är situationen lite annorlunda - där tvingar isläggningen även de vuxna att dra söderut för att hitta föda. Våra märkningar visar att dessa vuxna fåglar från norr ändå ofta stannar inom landet, och också ofta återkommer till samma övervintringsplatser varje år.

Utbredning och bestånd i Sverige

Om man går tillbaka cirka 150 år i tiden så häckade havsörn längs kusten från norra Bohuslän, runt södra Sverige, upp till Västerbotten och Norrbotten. Dessutom fanns havörnen också vid sjöar och vattendrag i inlandet. Det fanns minst 500 par under det tidiga 1800-talet, kanske 1000 par eller fler.

Fridlyst och räddad två gånger

År 1924 fredades havsörnen i vårt land, bland annat efter påtryckningar från Naturskyddsföreningen efter en 100 år lång period av intensiv förföljelse. Det som då återstod var några små restbestånd på sammanlagt 50-100 par.

Under mitten av 1900-talet upplevde havsörnen sin andra kritiska period när fortplantningen minskade kraftigt på grund av utsläpp av miljögifter. Det var rapporter under denna tid om att örnarna inte längre fick ungar som ledde till att Naturskyddsföreningen år 1964 startade inventeringar av beståndet. Det visade sig under de följande åren att situationen var akut dålig, och 1971 startade föreningen alltså Projekt Havsörn. När det var som sämst ställt med den svenska havsörnen fanns det bara 50 par och 50 yngre fåglar - inte mer än 150 exemplar allt som allt i landet. År 1973 hittades bara sex ungar längs hela den svenska ostkusten.

Äntligen en vändpunkt

På 1980-talet vände äntligen utvecklingen och beståndet började sedan öka igen, både i antal och i utbredning. Havsörnarna började i slutet av 1980-talet också komma tillbaka till östra Mellansveriges insjöar, men spridningen västerut har gått långsamt.

Efter att ha varit borta från Vänern i nära 100 år kom havsörnen äntligen tillbaka dit år 2001, och 2010 föddes över 20 ungar i Vänern! Havsörnen häckar nu återigen längs hela Östersjökusten, och i inlandet spritt ända ner till södra Skåne. Västkusten står fortfarande utan häckande par, men det borde inte vara långt kvar till den första återetableringen även där. Det blir en verklig milstolpe för Projekt Havsörn!

Vid den senaste uppskattningen av det svenska beståndet, år 2009, fanns det minst 500 vuxna havsörnspar i Sverige, det vill säga 1000 vuxna. Enligt beräkningar borde då minst 1500 ungfåglar (upp till fem år gamla) finnas som ännu inte bildat par. Totalt innebär detta att det finns minst 2500 havsörnar runt om i landet. För andra gången är havsörnen räddad, tack vare Naturskyddsföreningen!

ANNONS
Av Fågelskådaren - 30 mars 2015 10:00

...satt en bofink och sjöng i ett kalt träd alldeles utanför min balkong.  Det var första gången jag hörde bofinken i år.

ANNONS
Av Fågelskådaren - 26 februari 2015 21:15

Strax efter 12.00 den 26 februari fotograferades den första tranan för i år vid Hornborgasjön. Våren är nu verkligen här på allvar.Foto: (c) TORBJORN SKOGEDAL

26 feb 2015 13:30 Uppdaterad 26 feb 2015 18:57

Vårtecken. En mild vinter har gjort att vårtecknen börjar droppa in. Nu den årets första trana landat vid Hornborgasjön


Torbjön Skogedal fotograferade den.


Att en trana landar redan i slutet av februari är ganska ovanligt.


De vanliga är att de första fåglarna anländer en bit in i mars, men alla fågelintresserade vet att det varierar.


Nu kom den första alltså den 26 februari./


 

Av Fågelskådaren - 29 december 2014 20:38

En mycket ovanlig fågel, som inte setts i Sverige sedan 1989, lockar ornitologer från hela landet till Gotland, rapporterar P4 Gotland.     


Mellanspetten, Dendrocopos medius, har setts vid Lummelundsbruk norr om Visby, och det är första gången fågeln siktas på Gotland över huvud taget.  

                                       

  Ornitologen Johan Wallin var en av dem som reste till Gotland på måndagen, väl medveten om att fågeln kan ha hunnit lämna platsen. – Det måste man räkna med när man håller på med sånt här, säger han till radion.    


Av Fågelskådaren - 16 juli 2014 21:00

Det ser ljust ut för de svenska havsörnarna.  I Blekingen har minst 14 ungar kläckts i år, en ökning från 2008 då de bara blev fyra.  I början av 1970-talet fanns det bara ett tiotal par havsörnar kvar i Sverige, men arten räddades.

Havsörningen har gått framåt längs hela Östersjökusten, säger Peter Hellström, havsörnsexpert vid Naturhistoriska riksmuseet, till tidningen BLT./ Ökningen är mellan 5-6 ptocent per år.

Av Fågelskådaren - 16 juli 2014 20:45

Två ungar är resultat av den första lyckade häckningen på 19 år som vitryggig hackspett gjort i Uppland.  För ett annat par i området vid nedre Dalälven misslyckades häckningen, troligen för att honan var fö rung.

Kristoffer Stighäll på Naturskyddsföreningen ser årets båda ungar som en framgång för projekt vitryggig hackspett där man bland annat arbetar med att föda upp och släppa ut fåglar i området.


- Men först när vi har tio häckande par kan vi börja tala om en möjlig återetablering, säger Stighäll.

Av Fågelskådaren - 26 juni 2014 20:04

  ...har jag OCKSÅ fotat idag.




   




Av Fågelskådaren - 26 juni 2014 19:54

...lyckades jag fota under min promenad idag.  Men helt lätt var det minsann inte, men det gäller att ha lite (?) tålamod och vara "tillräckligt envis"!




 

Presentation

Arkiv

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016
>>>

Kategorier

Länkar

Björktrast/Snöskata

   

Blåkråka

 

Duva

 

Duva

 

Falk

 

Fiskgjuse

 

Fiskmås

 

Fiskmås

 

Fiskmås

 

Gråsparv

 

Gräsand

Gräsand

 

Kaja

 

Kanadagäss

Savannblåkråka

 

Skrattmås

 

Skrattmåsar

 

Sädesärlor

 

Tornseglare

 

Undulat i Alice Springs

Sök i bloggen

Senaste inläggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se